Det ringer in – och alla springer ut!

Vägen slingrar sig fram genom Närkes skira lövskog och längs de öppna beteshagarna. Plötsligt dyker den klassiska röda skolbyggnaden upp, inbäddad i skogskantens höga grönska. Det har precis blivit rast och vimlet av barn sprider snabbt ut sig över den stora skolgården och in i skogen lövsalar.

– Vår skola drivs av ett föräldrakooperativ som 1997 räddade den från nedläggning. Här finns en förskola och fyra klasser för åk F–5, berättar Martin Hylén som är rektor för den lilla skolan strax utanför Örebro.

Fridhem förskola och skola har gjort sig känd för sin starka betoning på utepedagogik, en satsning som startades för fem år sedan och har renodlats efterhand. En vanlig fördom är att utepedagogik handlar om att tvinga ut eleverna, oavsett väder.

– Vår enkla filosofi är att elevernas utevistelse ska vara lärorik och njutbar. Regnar det i sidled finns det inget egenvärde i att vara utomhus. Barnens måluppfyllelse måste alltid stå i fokus, förklarar Martin.

Hans erfarenhet är att utepedagogiken tilltalar alla barn, möjligen passar den inte alla föräldrar. 

– Våra elever och föräldrar har ju valt detta med öppna ögon och är mycket positivt inställda. De vill snarare ha mer uteundervisning.

För honom själv är vildmarken och naturen en stor del av livet.

Upplevelser och spänning

Samtidigt är det viktigt att varje enskild lärare hittar sin egen modell och tillåts tala sin egen pedagogiska dialekt. Han hänvisar till pedagogikprofessorn John Hatties forskning om vikten av genuinitet.

– Lärarens genuinitet är oerhört viktig för elevernas måluppfyllelse; att man verkligen menar det man gör.

Förutsättningarna för utepedagogik är de bästa tänkbara på Fridhemsskolan. Utöver tillgången till lövskog porlar en bäck i närheten och på markerna intill har skolan fått bygga ett par vindskydd. På skolgården finns gröna tavlor att samlas omkring och olika platser för undervisning. Skolan har också byggt ett enkelt uteklassrum med tak och breda dörrar som kan stå vidöppna.

– Det behöver inte vara svårare än så. Samtidigt är utepedagogikens fördelar så många. Forskning har visat att inlärningen stärks och hälsan förbättras om vi undervisar ute. Möjligheterna till variation och nya upplevelser utifrån skolans styrdokument är oändliga. Upplevelsen står i centrum – utan spänning blir livet ganska trist, säger Martin.

Bygger broar över bäcken

Han berättar om en kollega på en kommunal skola som tvingades göra en riskanalys före varje utevistelse.

– Man kan fråga sig om det i så fall inte borde göras riskanalyser även inomhus. Där finns det ju också faror för eleverna, med trappor, fönster och annat.

Själv begriper han inte hur man kan sitta och studera insekter på datorn när de finns live på andra sidan fönstret, även på en skola mitt i stan – det är ju bara att gå ut.

– Möjligheterna till ämnesöverskridande och tillämpad undervisning är också större utomhus. Min kollega Fredrik programmerade till exempel kompasser med eleverna på matten. De användes sedan på idrottslektionen.

Egentligen är det väldigt enkelt, menar han. Geometri blir både begripligare och roligare när eleverna själva får bygga formerna. 

– Och våra konstruktionslektioner, när uppdraget är att bygga en bro som tar klassen över bäcken, tror jag inte någon glömmer, menar Martin.

Skyhöga betyg på tryggheten

Linda Smedjeborg är lärare i F-klassen på Fridhem förskola och skola. Hon ser också bara fördelar med utepedagogiken, inte minst psykosociala.

– Klassrummets väggar kan lätt styra in oss en fast kultur. Därför är vår modell med variation så bra, det gynnar alla elever. Vissa fungerar bättre i klassrummet och andra i utemiljön. Det gör att alla barn kan få blomstra och ta plats med sina förmågor och nyfikenhet, säger hon.

Linda har tidigare jobbat i kommunal skola och tycker att Fridhemsskolans barn både mår bättre och är friskare. Sammanhållningen upplever hon som starkare och tryggare. Detta bevisades också i den senaste enkäten från Skolinspektionen – när det gäller upplevd trygghet gav Fridhemsskolan elever sin skola det skyhöga betyget 9,5 av 10.

– Deras kreativitet gynnas också av den tillåtande miljön. De får vara barn och är alltid igång med olika projekt, som att bygga kojor i skogen. 

Enkelt att komma igång

Även i lärarlaget är kreativiteten hög och stämningen bra och tillåtande.

– Vi, precis som barnen, tillåts att bli ’vårt bästa jag’, förklarar Linda.

För de skolor som vill komma igång med mer utepedagogik rekommenderar hon att börja i det lilla.

– Det är ju egentligen väldigt enkelt. Packa en ryggsäck med några mikroskopägg och läsplattor och låt barnen själva upptäcka naturen. Eller ta med materialen för att träna tiokompisar ut på gräsmattan. Bara där händer något med inlärningen. 

Ibland kan man göra tvärtom, menar hon.

– Låt först barnen samla fakta om grodor och gå sen till bäcken och se om det stämmer. Eller ta med saker de hittar och undersök det i klassrummet. Det är ju faktiskt en form av källkritik, avslutar Linda innan det är dags för hennes nästa lektion – utomhus, såklart.