Kunskap genom rörelse
Stillasittande är ett växande problem för våra elever – det är de flesta rörande överens om. Men hur ser kopplingen ut mellan fysisk aktivitet och inlärning? Denna frågeställning ville den hängivne idrottsläraren Martin Lossman fördjupa sig i. Numera arbetar han aktivt med att utbilda pedagoger runtom i Sverige i metoder som tveklöst skapar akademiska fördelar.
Martin har alltid haft en nära relation till idrotten; först som fotbollsspelare i Hammarby och Djurgården och därefter som grundskole- och gymnasielärare inom idrott och hälsa. Den starka passionen för sitt ämne gav dessutom utdelning. År 2009 blev Martin och två av hans idrottskollegor utsedda till årets pedagoger av Huddinge kommun. Utnämningen innebar även en summa vinstpengar, vilka Martin såklart ville använda för att gynna sina elever. Men hur? Som av en slump fick han nys om Naperville Senior High School utanför Chicago i USA, en skola som nått otroliga akademiska resultat genom att skapa regelbundna avbrott under lektionstid med hjälp av pulsträning, aktiva klassrum, elevteambuilding och sk ”brain breaks”. Martin och hans kollegor åkte över till Chicago och upplevde en resa som förändrade Martins syn på pedagogik och det traditionella klassrumslärandet.
Sju år senare anordnade Martin den första konferensen kring skola och rörelse, vilket blev startskottet till vad han idag arbetar heltid med; nämligen att föreläsa om verktyg som genererar regelbundna avbrott och fysisk aktivitet under lektionstid. ”Det jag förespråkar handlar om mycket mer än att bara lägga till fler idrottslektioner på schemat”, säger Martin. ”Det handlar om att bland skolor och kommuner skapa ett helhetsperspektiv som ser till att våra barn och elever mår bra både fysiskt och psykiskt. Vi vet att övervikt, stillasittande och mental ohälsa ökar hos både barn och elever – och mycket av detta är tyvärr kopplat till att skärmanvändandet växer. Att vända denna negativa trend kräver ett engagerat hälsoarbete.”
Aktiva avbrott ger utdelning. Men hur fungerar Martins metoder i praktiken? ”Det man sett via studier är att det finns en korrelation mellan elevers ålder och koncentrationsförmåga. Dvs att ett barn på tio år kan koncentrera sig i ca tio minuter. Därför har nästan alla tappat fokus efter halva lektionstiden. Genom att skapa ett utrymme där man bryter lektionen efter ca 20–30 min med hjälp av en aktiv rast eller övning i klassrummet, förstärks både inlärning och fokus. Man kan också jobba med att integrera rörelse med inlärning”, förklarar Martin. Han nämner även vikten av teambuilding, alltså att eleverna får en emotionell koppling till vad de lärt sig. ”Jag rekommenderar att ägna några minuter varje lektion med att kombinera teambuilding och brain breaks, då just teambuilding skapar trygghet och får eleverna att våga vara sig själva. Det leder till starkare samhörighet och att fler elever vågar delta i diskussioner.”
Men varför vågar inte fler skolor arbeta på detta sätt? ”Den största utmaningen är att pedagoger är oroliga att de inte ska hinna med sin undervisning. Men har man en lektion på 45 eller 60 min, så är nästan alltid den sista kvarten bortkastad. Eleverna är ju helt slut eftersom de suttit så länge att de tappat fokus, säger Martin och fortsätter, ”Du slösar aldrig bort en lektion genom ett break. Du investerar i den.”
Dock vill Martin understryka att denna typ av pedagogik inte är en ”quick-fix”. ”Att arbeta på detta vis kräver pedagogiskt mod, men jag lovar att det gör att varenda klass mår bättre – även om man som idag har ett system som alla är nöjda med. Det är ett arbete som man måste jobba med i ett längre perspektiv. Vissa pedagoger säger ”jag har en så stökig grupp, detta kommer aldrig att funka!” Men det är just i de grupperna man får bäst effekt. Resultatet är en sammansvetsad grupp som vågar ge och ta, och pedagogerna säger alltid att de aldrig skulle vilja gå tillbaka till hur det var tidigare,” säger Martin. Han menar också att detta inte är någon nymodighet i skolans värld, som kommer och går, utan ett förhållningssätt som vi måste jobba med under en lång tid framöver.
Att flytta undervisningen utomhus är ett ämne som Martin återkommer till flera gånger under samtalet. ”Jag förespråkar verkligen att vi ska röra oss utanför klassrumsväggarna. Det hjälper pedagogerna att tänka i nya banor, även om det kan kännas ovant i början. Och att vara utomhus är otroligt tacksamt och något som skolorna borde jobba mer med. Det hjälper oss att byta miljö och integrera rörelse med andra sinnesintryck vilket ökar chanserna för att kunskapen fastnar i långtidsminnet. Och frisk luft, det ska inte heller underskattas”, säger Martin. Han menar också att om man som lärare vill börja jobba mer enligt den pedagogik han förespråkar, så är skolornas utomhusmiljöer otroligt tacksamma med massor av potential som enkelt kan maximeras.
Martins tre enkla tips
Utomhusklassrum
"Utomhusklassrum är något jag verkligen vill slå ett extra slag för, då de ger koppling till emotionellt lärande, skapar miljöombyte, bryter stillasittande samt gör det möjligt att integrera rörelse med inlärning,” säger Martin som tycker utomhusklassrummen är perfekta att växla till när man märker att klassen behöver ett avbrott. ”Jag rekommenderar att jobba med bänkar för att skapa en amfiteaterliknande plats. Tänk ”uteläger”, och lägg gärna till en grillplats. Är man på landsbygden kan detta skapas i ett skogsparti nära skolan.”
Motorikbana
Aktivitets- och motorikbanor är ett annat tips som Martin brukar ge, och som kan användas som brain breaks eller under rastverksamheten. Genom att jobba med markeringar på golvet eller marken kan man uppmana elever att göra olika uppgifter; exempelvis springa en sträcka, för att därefter stanna vid en bokstav eller ett motiv för att tillsammans diskutera en frågeställning. Superenkelt och kan användas på många sätt.
Rastschema
Rastscheman är ett verktyg som svetsar ihop en skola och får eleverna att aldrig sitta still. Det handlar om att ihop med eleverna ta fram aktiviteter som delas in i ”stationer” och skapa scheman som hela skolan följer. Detta mixar åldrar och klasser på ett fiffigt sätt och skapar en perfekt kombinationen mellan puls, rörelse och elevinflytande.
